Sanna Tidstrand

Mjaa, idag var en jäkla skitdag. Gick rent ut sagt åt skogen! Storslalom på schemat och det började helt värdelöst, pigg i kroppen men ingen tajming för fem öre. Peter tyckte det fungerade mycket bättre på slutet men jag vet inte riktigt ja, jag var mest less Vi körde lite starter på slutet och det fick upp humöret lite, kände mej rätt snabb. Tommy gav lite förslag till oss tjejer, efter att ha startat oss en vända, att inte ge så himla mycket tryck på startgrinden utan att mer lyssna, titta och vara beredd på att den ska släppa. Det tar så mycket kraft annars att spänna sej och vara på helspänn från att man åker in i grinden. Och vilken skillnad! Det kändes toksnabbt och jag kom till och med undan med en oldschoolstart, benen först och kroppen efter. Något att jobba på tyckte nog vi allihopa, tack Tommy!

Imorgon har vi sista skiddagen. Blir bara halvdag eftersom vi beger oss hemåt ca 14. Vi fick till massa åk i banan idag så vi gav oss med det för det här lägret och tog ner alla käppar, imorgon blir det lite slappdag med friåkning, starter och kanske nåt hopp. Blir skön avslutning.

Drar alltså runt två, de som ska flyga tar bussen härifrån då och vi andra tar bilen strax efter och åker till Basel och tar nattåget därifrån till Hamburg. Framme på morgonen någon gång och speedar därefter hemåt. Framme sent på kvällen/natten hemma tror jag. Peter och Boel stannar nog i Sälen över natten om det blir sent så jag måste fjäska lite för någon hemma så jag också slipper stanna där. Mammi eller pappi kanske?

Nu blir det sista middagen strax, tack och lov för det. Skidorna och vallagrejerna är fixade och ihoppackade, det mesta av de andra grejerna också men det blir förmodligen massa småfix hela kvällen. Jag är trött nu… Vill faktiskt åka hem. Vi har haft ett kanonläger verkligen på alla sätt och vis, bra åkning alla tio dagar med fint väder. Men nu ska det ändå bli skönt att komma hem, vi är alla nöjda och belåtna. Snart blir det harv på hemmaplan med en halv backe öppen, snöklumpar i hela backen och snökanonerna sprutandes rakt i ansiktet. Toppen, jag längtar.

Vi hörs igen hemifrån, kram och hej så länge!

Hej då Saas Fee…

Idag var en rätt seg dag ända från start, nu kändes det att man varit på snö i 8 dagar. Seg och rätt ofokuserad rakt igenom. Alla kände av det. Jag märkte det främst på startrakan, lite tveksam in i första velodromen och pang på Annas bakändar på skidorna, höll på att landa på näsan men kom upp igen och var 50 meter efter ungefär. Kul, första åket där SVT filmade. Bra start dock, jag har förbättrat mej betydligt på dessa dagar! Andra åket klappade det ihop efter två rollers och upp på hoppet, åkte typ över min stav och resten av rollersen hade jag betydligt mindre fart än vanligt. Tog ikapp lite på Anna genom åket men blev ju ändå efter. Igen, skit också! Men rätt okej dag ändå trots lite missar här och var, dom här dagarna har varit guld värda.

Efter banan drog vi till skicrosstarten som finns lite längre ner och skulle rycka lite. Blev mindre ryck för mej, en start och jag var slut. Anna likaså. Resten av gänget kom strax efter. Alla var trötta. Förresten kan ni se min enda start, tjejstarten, på Teds blogg. Bitch-starten som han kallar den, väldigt skojigt. Och jag var faktiskt snabbast, the girl in black!

http://www.tedjosefsson.com/blog/index.php

Gud vad jag är trött nu, helt färdig faktiskt. Två dagar storslalom kvar sen är det hemfärd. Hem ljuva hem. Saknar mitt hus, min Maja och min Martin! Och min mammi och pappi såklart. Och hemlagad mat, den här pastan med diverse konstiga köttbitar börjar ta kål på mej. Jag vill laga min egen mat. Eller äta mammas går också bra! Svensk mat, vad som helst. Makaroner och falukorv, mmmm. Knappt ketchup får man här. Ikväll fick vi nån smaklös vit köttbit med skinka på, risotto och “smörsparris” som Anna kallade det. Mmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmmm vad gott det var.

Storslalom imorgon alltså. Jag ska försöka ta vid där jag slutade sist, när jag sade att jag hittade något bra. Blir säkert lättare sagt än gjort, speciellt med en handikappad tå som bara blöder och kommer någon konstig gulaktig smörja ur…yam. Och sen är det ju nionde skiddagen, ej att glömma. Pigg kommer jag nog inte att vara hur som helst.

Nu ska jag ner och sikla sista paret skidor, sen ska jag och Boel spela lite Fia med knuff innan vi ska sova. Jag har vunnit alla gånger vi spelat hittills, jag är en jäkel på att knuffas! Sov så gott alla, vi hörs sista dagen härifrån imorgon.

I det här gänget gillar vi att bygga för familjen Iljans hotelldörr, verkligen lika kul varje gång!

Igår berättade jag ju att det var en bra dag i backen. Det var det egentligen också. Tills jag kom ner, in på hotellrummet och tog av mej skorna. Guuud vad ont i vänster stortå jag hade!! Jag hade börjat känna det de två sista åken, som att jag började få en blånagel ungefär, men inte tänkt mer på det. Men efter att jag och Boel hade kört vårt intensiva tennispass var strumpan helt blodig, buhuu buhuu verkligen. Det gjorde skitont och jag kunde knappt gå! Fick operera mej själv lite senare, stortånageln hade spruckit i ena kanten och skurit in i tån så jag fick helt enkelt karva bort den och sätta på plåster. Plåstret var en ituklippt bomullspad och silvertejp. Sen kunde jag inte sova på hela natten.

Imorse tog jag på mej pjäxan, hade gruvat mej för detta hela natten, och jag höll nästan på att dö. Jag kunde inte röra foten utan att det kändes på tån skulle ramla av. Men “ingen vilodag för blånaglar” som Magnus sade på frukosten så det var bara att bita ihop. Första åken grinade jag nästan i varenda sväng och rulle som fanns i banan men framåt lunch så domnade den liksom bort, hade kilat fast sej där i innerskon och då kunde jag ju faktiskt åka rätt hyfsat. Starterna börjar gå bättre, fast vi har samma sak att jobba på både jag och Anna och sista åket var dagens bästa. I stort sett en bra dag. På väg ner från backen började tröttheten komma och jag kände att vi faktiskt har varit på snö i sju dagar nu på jättehög höjd. Jag och Niklas funderade på att ringa taxi från gondolen. Här finns bara elbilar och de ser väldigt lustiga ut.

Idag var ju SVT med oss uppe i backen! De filmade lite åkning och Lasse fick åka runt med ryggsäck ungefär hela dan. Med en filmkamera framstickandes, såg lite halvkul ut. När jag stod nere i vallarummet idag kom Boel förbi och sade att Peter ville snacka med mej 17:30. Oh shit, vad har jag nu gjort?! Det lilla hon missade att tala om var att det var Peter Jonsson från SVT som ville prata med mej så att jag stod i vallarummet i ett svettigt underställ till 17:15 var en rätt dålig idé. Panik! Jag och Anna blev filmade och intervjuade och Peter hade med en dvd som han ville visa för mej. Det var min första final från Saab Salomon crossmax series 2003! Snopet. 17 år, orangehårig och vinnare av serien. Jag såg rätt ful ut. Men glad

Nu ska jag ner och sikla skidorna så jag slipper det imorgon. Blir sen uppfärd imorgon, halv tio för att slippa trängas med alla schweizbarn och snowboardåkare som är här och har europacuptävling i pipen. Värsta sovmorgonen. Gud, nu är det bara tre dagar kvar…

Kram och godnatt!

Idag stod det skicross på schemat igen! Sist gick det ju lite sådär men idag hade jag ställt in mej på att satsa redan från början, no mercy. Sist sade jag och Anna att vi skulle börja direkt att starta mot varandra och köra tillsammans för det ger så mycket mer. Nu körde vi ett åk ensamma för att åka igenom banan, sen körde vi på direkt. Och vilken skillnad! Nu fick vi lite fart i grejerna och hoppen som började lite si och så för mej (man blir ju så stressad av att åka tillsammans) ordnade till sej. Vilken kanondag det blev! Magnus stressade oss lite att hoppa sista rollersen, “alla andra lag gjorde ju det” och vi fegade och fegade men till slut hoppade vi. Mycket nöjd med dagen.

När vi kom ner från backen drog jag och Boel till tennisplanen. Här skulle det spelas! Bollrädd och noll bollsinne som jag har så kunde det ju inte bli annat än fiasko men oj vad kul det var! Kan ju inte säja att vi var några proffs direkt, även om jag gärna skulle vilja det, men det hände mycket på den där halvtimmen på planen. Vi gick från urusla till mindre bra och vi var ense om att det var en bedrift. Mer tennis i veckan

När vi gick hem tog vi en sväng förbi affären och handlade lite nötter och grejer till backen och vi svängde även in på en sportaffär. Här förstår ni, hittade vi någonting skojigt. Vi tänkte att vi kanske hittat nya skicrosskläderna för året, jag ska visa Peter och be han komma med ett expertutlåtande. Kanske har jag varit borta från cirkusen för länge? Vi skrattade så vi dog och butiksbiträdet såg inte så road ut.

Nu ska vi snart käka middag, jag e tokhungrig! Det måste vara för att jag åkte så många åk idag. Sen blir det lite skidfix, i måttlig mängd idag. Imorgon kommer Tv hit och ska kolla när vi åker, tur att jag redan känner mej som ett proffs. Hej så länge!

Jag kände mej verkligen vrålsnygg.

Idag har vi inte gjort mycket. Vi sov till halv tio, gick ner och åt frukost (fick typ kasta i oss maten eftersom han helt plötsligt skulle stänga frukosten en kvart tidigare) och tittade på första storslalomåket för herrarna i Sölden. SVÅRT kom vi alla fram till att det såg ut att vara. Sen har dagen förlöpt väldigt lugnt, vi har kollat dator, gick ut och gick en sväng på byn allihop, kollade andra åket, jag fixade lite skidor och nu är det snart middag. För lugnt dag egentligen men man behöver kanske det när man åker så mycket och är på så hög höjd.

Imorgon blir det åkning igen, det blir bra! Egentligen skulle vi åka storslalom men Tv-sporten kommer hit på tisdag och onsdag och ska filma i skicrossbanan så tror vi ska köra in oss lite i den imorgon istället. Så förmodligen tre dagar skicross och sen två dagar storslalom innan hemfärd. Gud hemfärd… Vad fort tiden går ändå! Två veckor kändes ju som en evighet när vi kom men nu e vi strax inne på v 2 och fem dagar kvar. Buhuu

Nu ska vi äta middag! Har varit hungrig i flera timmar känns det som trots smarrig pizza till lunch. Vi hörs imorgon! Kram och hej.

Jaha, idag var man nära att stryka med. På riktigt. Vi stod i liften och plötsligt började det mullra utav bara fasen, precis som när ett flygplan flyger riktigt nära, men sen vänder alla blicken och vi ser ett stort rökmoln komma mot oss. Nu dör jag, var min första tanke. Ska jag bara bli 24 år? Mitt liv hann passera i revy några gånger innan jag (bloggare och fotografdotter som jag är) drar fram kameran ur fickan och fyrar av en bildserie. Nu gick det ju ganska bra till slut, jag överlevde med nöd och näppe och hoppas att jag inte kommer få men för livet.

Storslalom idag och första åken var rent ut sagt katastrofala. Jag har inte åkt bana på ungefär 3 år och storslalom var inte direkt min paradgren i ungdomsåren heller, det var brant och massa lössnö och jättespårigt. Buhuu buhuu som Peter och Magnus skulle ha sagt nu. Men efter några åk vände det, Magnus sade till mej på skarpen att jag inte kunde lalla iväg från starten som en annan kärring på söndagsutflykt utan att jag måste vara bestämd redan innan jag åker iväg. Vadå, jag har ju bara åkt friåkning och rakt ner i massa år! Men sen blev det lite andra bullar, nu känner jag att jag hittat nåt bra som går att bygga vidare på.

Vilodag imorgon och det ska bli himmelskt. De här fem skiddagarna har ändå gått över förväntan och alla har varit pigga och glada, trots nästan 4000 meters höjd och frimärkskuddar. Men det ska ändå bli skönt med lite sovmorgon. Skidfixardag blir det tror jag! Skidorna som Martin fixade på Dalskidan innan jag åkte hit ser redan fina ut och det är bara att valla valla valla mera

Nu blir det lite slapptid innan sängdags, idag får vi vara uppe länge och frukosten stänger inte förrän 10 imorgon och med vintertid blir det ju 11! Wiee. Hörs imorgon, kram å hej!

Jag och Anna posade och vi tyckte själva att vi var otroligt snygga.

Krögarn var trött på vägen ner från backen!

Kroppen fick en chockstart igår när jag kastade mej in alla rollers och jag kände mej, snällt sagt, mindre smidig. Nu var det som att kroppen var mer inställd på oskönt klapper och hade förberett sej lite under natten för idag gick det faktiskt bättre. Gradvis efter varje åk kände jag mej lite smidigare och sista åket för dagen hoppade jag till å med det sjuka hoppet i mitten och det gick strålande! Jag var först efter första kurvan och jag kände mej världsbäst ungefär. Att Anna nästan tappade staven förträngde jag innan hon ens hunnit säja det.

Vi hade mindre tur med vädret idag, det var gråkallt och lite snö redan när vi åkte upp och det var dimma mer eller mindre hela dagen. Men nu blir det fint framöver har Teddan lovat! Redan imorgon ska det bli sol. Sista dagen innan vilodag och storslalom på schemat. Inför vilodagen på söndag måste jag hämta min lilla reskudde i bilen, den jag har nu blir ungefär lika tjock som ett frimärke när man lägger ner huvudet. “Lägger du dej på din t-shirt är den ungefär lika tjock” förklarade Nicke för finnarna idag. Han skulle be om två extrakuddar, tejpa ihop alla tre, stoppa in dom i samma örngott och vika alltihop dubbelt ikväll, då skulle den möjligtvis få samma tjocklek som en vanlig kudde. En vanlig, ganska tunn kudde alltså.

Idag blev det en rätt kort dag och vi var nere vid hotellet kl 14. Stack ut och sprang direkt, köpte skosnören till mina innerskor, fixade skidor och var klara två timmar senare. Vi blev helt chockade och visste inte vad vi skulle göra av all ledig tid. Nu ska vi snart äta middag, 14 rätter igen, och sen blir det möte och vi får se dagen på video. Känns inte riktigt lika jobbigt som igår. Bara nästan

Ha det bra så länge, vi hörs snart igen!

Idag var det vitt.

På väg ner från backen, svart som natten i tåget. Det här är förresten Boel, jag har i princip värvat henne till speedskilaget! Hon vill följa med till Salla i vinter på världscupen där. Där gjorde ju jag mina första speedskiåk någonsin och hur bra blev inte det till slut?

Nu var man äntligen här då! Och jag kan tala om att jag har haft strul med internet, som alla andra, och sen absolut ingen tid till att skriva någonting. Våra dagar hittills: Upp kl 7, frukost, sikla skidor, upp till backen med 14 gondoler och 10 tåg typ, åka skidor hela dagen till ca 14:00, äta lunch, åka ner alla tåg och gondoler igen (som egentligen är två gondoler och ett tåg, men fasligt långa och tar mycket dyrbar tid), fixa skidor, fysa, duscha, äta middag i två timmar ungefär då vi får fem rätter varje kväll, fixa lite mer skidor eller pjäxor som jag gjort varje dag, krypa uppför trappen till rummet och slockna mellan 22-23. Hektiskt – ja! Förlåt älskling där hemma för att jag inte har haft tid att svara på sms ibland. Eller samtal eller mail

På vägen hit blixtrade det till på autobahn och vi undrade vad fasen det var för någonting. Strax efter det åker vi förbi en polisbil som står parkerad på höger sida om vägen, vi tittar i backspegeln och han sväger ut från sin lilla parkeringsficka och åker i våran riktning, kommer upp tätt bakom oss, åker upp bredvid, lägger sej framför och ovanför bilen lyser ett rött ljus med texten “Folgen”. Toppen.

Tre dagars åkning, en GS och två skicross. Nu åker vi på nästan 4000 meters höjd så att åka kanske 8-10 åk här är betydligt jobbigare än att åka hemma i Sälen! Idag var första gången på ca tre år, efter min krasch på X-games i USA januari 2007, som jag åkte en skicrossbana! Åhååå herregud vad nervös jag varit inför detta, har knappt kunna sova sen jag kom ner hit… Jag inspekterade banan igår morse, första skicrossdagen och började nästan grina när jag såg rollersen efter starten. Jättekorta men höga, tokspetsiga och av ren is. Mitt i dom var det dessutom ett riktigt bordercrosshopp, brant kick, helt platt uppepå och sen ett stup ner. Ska försöka fånga det på bild om jag får tillfälle. Sen åkte jag och Boel och hoppade istället och lade banan åt sidan för dagen. Men idag var det bara att bita i det sura äpplet, tagga som fasen och bestämma sej för att det fanns ingen annan utväg än att köra. Vilket det faktiskt inte fanns heller om man inte ville vara en chicken och bli retad resten av året. Men, åkningen och hoppen gick helt okej, startpartiet lite mindre bra där jag inte riktigt kände mej lika smidig som för några år sedan då jag var mitt i cirkusen. Men det finns där, dolt under ytan någonstans, min skicrossräv. Fortfarande efter dessa år kan jag inte åka in i en startgrind utan att förvandlas till ett blodtörstigt monster utan hämningar, det måste väl ändå va bra?!

Pjäxor har jag ju fixat med så jag drömmer mardrömmar om plösar och innerskor vid det här laget. Men nu kanske det kan vara slut på det för ett tag! Ont efter första dagen redan, nya innerskorna var ingen höjdare ändå, byta tillbaka till dag 2 och två lite för små benhinneplåster på benen och fortfarande ont. Då var det dags att göra nåt storartat tyckte jag, vi funderade på att tälja lite på plasten på plösen men det skulle inte funka riktigt bra så då tog jag plösen från nya innerskorna, byggde om lite eftersom jag inte tyckte det blev så skönt när jag gjorde detta hemma innan jag åkte, satte snören i innerskorna, köpte större plåstergrejer och vips kändes det bra idag när jag åkte! Nu var det ju ganska mjukt idag eftersom det snöat under natten men jag hade inga problem alls. Peppar peppar, nu är det bara att hålla tummarna resten av dagarna.

Förresten så gjorde jag säsongens första krasch idag i banan! Jag körde de två första åken och fick speedchecka lite innan de stora rollersen före mål för att klara dem, Anna hade dämpat alla igår. Men i tredje åket tänkte att nu jäklar ska jag dubbla! Sagt och gjort, jag tar sats men landar mitt uppepå där massa andra har landat redan i den mjuka snön. Här är jag vråltrött och orkar inte ens försöka stå upp så jag mer eller mindre lägger mej ner och ser därefter ut som en snögubbe. Men det gick bra. Första kraschen i en skicrossbana avklarad, det känns bra!

Imorgon är sista dagen vi åker skicross för denna vecka, GS på lördag och sen vilodag på söndag. Då ska det vallas skidor. Och sovas! Nu ska jag i alla fall hoppa i säng och sussa, vi hörs imorgon igen. Kram och godnatt!

Den lilla kön till första gondolen på morgonen…

Imorgon bär det av. Imorgon bitti astidigt. Hinner inte skriva nåt nu, måste fortsätta packa! Vi hörs från Schweiz istället på måndag! Eller tisdag kanske…

Kram och godnatt!